Solfakta

Solljus – Vad är det egentligen?

Solen ger oss ljus - det känner vi alla till. Ljus är bl.a. liv och energi. Men, utöver ljus ger det elektromagnetiska fältet också energi, som vi inte kan se med blotta ögat. Det ger oss infraröd och UV strålning. Den infraröda strålningen (IR), som vi uppfattar som värme har längre våglängd än ljuset, och den ultravioletta strålningen ( UV ljuset ) har kortare våglängd än ljuset. UV ljuset delas upp i tre grupper:

UV-A  -  UV-B  -  UV-C

UV-A strålningen har den längsta våglängden och UV-C den kortaste. UV-C strålarna filtreras bort av jordens ozonlager och det sker även med en viss mängd UV-B strålar. Fortsättningsvis i informationen nedanför kommer vi tala mer om UV ljus (som egentligen är den korrekta beteckningen).

Så fungerar ett solarium

Nutida solarier ger ett ljus, som i stor utsträckning påminner om solljuset. I moderna solarier använder man sig av två olika ljuskällor: solarierör och HPA-lampor. Solarierören är oftast längre än din kroppslängd. För att få ett kraftigare ljus – speciellt i ansiktet – använder man sig av kortare solarierör mellan de långa solarierören. Den ström som passerar mellan solarierören ger ett mycket kortvarigt och osynligt UV-C jus i solarierörets gasblandning. UV-C ljuset stoppas av solarierörets glas. Innuti solarieröret finns det ett pulver som omvandlar UV-C ljuset till ett synligt ljus och UV ljus. Den strörsta delen av energi finns i det område som ger UV-A ljus. Bara en liten del, ca. 0,7 – 1%, är UV-B ljus. Det handlar om att påverka balansen mellan UV-A och UV-B genom att välja olika ljuspulverblandningar.

HPA-lamporna fungerar ungefär på samma sätt. De är mycket mindre än solarierören, men har större effekt, de ligger oftast runt 400 Watt. HPA-lamporna har inget ljuspulver utan de  lyser igenom ett filterglas som filtrerar bort de kortvågiga strålarna ex.UV-C.
Därför skall HPA-lamporna ALLTID användas tillsammans med de skyddsfilter som finnas
i solariet.

Det finns många olika typer/märken på solarierör och HPA-lampor. Swe-Sun Europe AB har i stort sätt alla typer.

I ett diagram över ett solarierör och/eller en HPA-lampa ska man kunna se vilka egenskaper t.ex. ett solarierör har och vilken egenskap solljuset har, när det träffar jordens yta. Ett sådant diagram har två axlar – ett vågrät och en lodrät. På den vågräta axeln anges ljusets våglängd som mäts i nanometer (nm). Ljusstyrkan, som mäts i watt per nanometer (W/nm), anges på den lodräta axeln. På kurvorna kan man se att solarier ger mindre effekt än solen på UV-B området och högre på UV-A området.

Hur reagerar huden vid solning?

När huden får ultraviolett ljus från solen eller ett solarium, sker två saker:

UV-A ljuset gör så att man blir brun direkt. UV-B ljuset gör så att nya pigment byggs upp i huden, som långsamt tar sig upp mot hudens yttersta lager.

Moderna solarier har starkare UV-A ljus och svagare UV-B ljus än solen. När du solar i ett solarium, kan man nästa se, att huden blir gråbrun meddetsamma. Det är UV ljuset som ger denna direkta pigmentering som inte håller färgen så länge.

Den pigmentering eller solbränna, som håller länge, får man genom doser av UV-B ljus (eller högre doser av UV-A ljus), som stimulerar de celler (melanocyter), som bygger upp nya pigment (melanin). Pigment som ligger längre ner huden är från början ljusa. När pigmentk långsamt tar sig upp mot ytterhuden blir de mörkare och får en rödbrun färg. Det tar 3-5 dagar för pigmenten att ta sig upp till ytan.

Det är UV-A ljuset och syret i blodet som gör, att pigmenten blir mörkare. På deras väg mot ytterhuden flyter pigmentcellerna ut och får en skyddande funktion.
Samtidigt ser UV-B ljuset till, att det översta hudlagret blir något tjockare. Man blir solbrun och huden bygger upp sitt egna skydd mot UV-ljus. Är man solbränd, borde man ta några veckors paus från solningen, då huden blir ljusare och ljusare.

Kortfattat: UV-B ljus sätter igång pigmenteringsproduktionen och UV-A ljuset färgar pigmentet mörkt. Eftersom UV-A och UV-B ljusen sammarbetar, får huden ett naturligt skydd mot UV ljuset. Pigmenteringen och förtjockningen av huden är naturens sätt att skydda den underliggande vävnaden på. UV-B ljuset stimulerar även produktionen av ”solhormonet” Vitamin D3, som omvandlas till kalcium som samtidigt stärker skelettet. Andra positiva effekter är bättre blodcirkulation och bättre immunförsvar.

Sola alltid förnuftigt – Ett par Goda råd

Se till att du inte solar för lång tid så att du får soleksem, hudirritation eller att huden blir röd. Det låter som en självklarhet, men det är lätt att glömma. Är skadan redan skedd och du har bränt dig, skall du hädanefter skydda din hud och undvika solljus tills huden har återhämtat sig ordentligt.

Om en kraftig hudirritation med t.ex. blåsor, skulle uppstå efter solningen, skall du omedelbart uppsöka läkare.Du skall aldrig försöka upprätthålla en djup solbränna året om genom att sola i ett solarium.Det är viktigt att man inte överskrider den rekomenderade maximala exponeringstid för ultraviolett strålning.

Följ alltid bruksanvisningarna när du skall sola. Följ hudtypstabellen som är uppsatt i solstudion.Tänk på att solarierör är extra starka de första 0-200 timmarna och ”tar mer”.

Använd alltid skyddsglasögon när du solar solarium. Använder du kontaktlinser, bör de tas av innan solningen.

Rengör ansiktet. Sola inte med kosmetika. Ta även av alla smycken.

Man skall inte använda solfaktorer i ett solarium.

Om solning i solarium framkallar en allergisk hudreaktion , bör du inte sola.

Har du en hudsjukdom bör du samråda med läkaren innan solning. Lider du av acne eller psoriasis, har solning en positiv effekt!

Sola alltid försiktigt i början, sedan kan soltiden gradvis ökas. För att veta hur mycket sol man tål, bör man vänta 48 timmar emellan första och andra solningen. Man skall aldrig sola mer än en gång om dagen.

För att bibehålla en fin färg rekommenderas man att sola 1-2 gånger i veckan.

Kom ihåg att om man har svårt att bli brun på stranden, har man också svårt att bli brun i ett solarium!

Sola i solarium innan du åker utomlands

På vintern har man oftast ett dåligt grundskydd i huden mot solljus. Därför är det ganska stor risk för att man bränner sig man tar solsemester i utlandet. Man kan förbättra hudens eget skydd genom att sola i solarium innan utlandresan. Men, skyddet blir inte riktigt lika bra som i natrurliga solen, då solariets ljus först och främst påverkar pigmenteringen och inte så mycket förtjockning av huden.

Var därför försiktig i början av semestern.

Solens positiva effekter

Många forskare världen över anser att solens positiva effekter är viktigare än de negativa. De flesta är eniga om att ett lagom antal solningar ger positiva synegieffekter i människokroppen, fram för allt för att det byggs upp vitamin D3, som motverkar många svåra sjukdomar.

Flera forskare menar att solning motverkar prostata-, bröst- och tarmcancer samt benskörhet. Dessutom leder en lätt solbrun färg till ett bättre välbefinnande.

Risker med att sola ute och inne

Som sagt, skall man var försiktig och inte överdriva solning. De antal gånger man har bränt sig i solen och den hudtyp man har, är avgörande om man senare i livet får hudförändringar. Detta faktum har varit välkänt länge. Om man följer alla omtalade råd och solar med måtta, minimerar man riskerna.